Med utgångspunkt i ett minne från sin egen barndom anlägger Clarene Crafoord en psykoanalytisk syn på hur barndomsminnen kan bli bärare av symboler och mönster, återkommande som ett tema genom livet. Han låter därpå läsaren följa sådan mönster i det litterära författarskapet hon Marcel Proust, August Strindberg och Selma Lagerlöf. Boken avslutas med reflexioner kring konstnärskapets villkor - vilken gåva det är men vilket pris man också kan få betala för den ständigt pågående självanalysen. Ill.