Ung i sinnet var han i hela sitt liv, den gode Armstrong, men här hade han passerat de trettio, så titeln kan ju diskuteras. Han var vid det här laget en etablerad superstjärna, som stod på höjden av sin förmåga.
Förvisso fick han ta sig an en del kommersiella produkter av litet tvivelaktig kvalitet, men här finns också en rad förstklassiga jazznummer. Bakgrunderna varierar påtagligt - från Chick Webbs tajta, hårdsvängande band till hoprafsade studiogrupper som någon gång svajar betänkligt.
Hursomhelst, den som inte hört Pops i "Laughin´ Louie" - inspelad framåt morgonkulan, då både huvudpersonen och resten av orkestern nog rökt både det ena och det andra - har något att se fram emot...
Alla diskografiska uppgifter i det fina utvikningskonvolutet, liksom en essä av Rudi Blesh.
Speltid ca 95 min.