Harry James (1916-1983) var när han ville en förstklassig jazztrumpetare, men det var inte alltid han ville. Han var också en framgångsrik storbandsledare, som ledde sitt band från 1939 till sin död. Ofta spelade bandet en dansvänlig, svängig Basie-baserad musik, men det fanns tillfällen då Harry James svävade på målet. Som här, där det stundtals är James Last-varning. Dock spelar kapellmästaren själv kompetent, så för aficionados kan skivan vara intressant, om inte annat som exempel på vad som händer om man dagtingar med sitt samvete.